folk är idioter

Min granne är nog en så¨nära fullfjädrad idiot man kan komma.
I alla fall när det gäller att förstå sig på sitt fallbord på balkongen.

Han har ett sånt bord som man liksom hänger på räcket, och sen fäller upp. Jättefint. Väldigt praktiskt kan man tycka. Men grejen är den att det blåser ganska mycket på gatan där jag bor.
Då svänger det där bordet i blåsten och förvandlar helt plötsligt hela hans balkong till en stor Gong-gong.

Verkligen spännande Hans balkongräcke är fäst i väggen RAKT ovanför mina fönster. Så dessa slag i räcket liksom forplantar sig in i min lägenhet.
Det låter JÄTTEMYCKET.

Nu är det inte bara jag som blir störd av detta utan jag vet att flera grannar har pratat med honom om det där bordet. det var nämligen en incident i höstas då han hade bordet uppe och det var halv storm ute och människan jobbade natt. Så en hel natt dongade det där. Det var omöjligt att sova och hela gatan var vaken.

Då tycker man att man borde ta ner bordet när man inte använder det.
Tror ni han gör det?

Nej. Så nu låter det så där härligt igen. Han är en sån idiot alltså.

Det var ett tag sedan jag skrev. Så naturlgtvis finns det en massa saker att berätta. Jag ska inte göra det. Inte berätta allt. För om ni visste det jag vet så skulle ni tappa tron på mänskligheten.
Jag menar, vad är det som är fel i folks huvuden.
Några exempel:

1)Där jag bor har vi sopinkasten utomhus, det sitter typ 6 stycken på rad. Men om det är fullt i det närmaste, då tittar inte folk i nästa utan lämnar bara påsen på marken.
Alternativt, går in i sopsorteringsrummet och lägger påsen i närmaste kärl. Och att det kärlet sen är till för papper. Uppmarkerad med en skylt på 2x3 m ,det går dom fullständigt förbi.

2) en gammal favorti. Tunnelbanan stannar, dörrarna öppnas, men man kommer inte ut, för att det än nån som valt att ställa sig mitt framför dörrarna på perrongen. Och inte nog med det. Hon(det är oftast en hon, alternativt en herre med portfölj) ska IN i vagnen INNAN jag gått av. Mycket spännande, som att de tror att T-banan bara stannar i 5 sekunder för at sedan slänga igen dörrarna och åka vidare.

3)Halva svenska folket röstade fram en blå(småfascistisk) regering, men NU går folk bananas över att pajasarna i regeringen ska sälja ut alla de statliga bolagen. Det var ju liksom det som de gick till val på.....det var det jag hörde iaf. Men folk verkar bara höra det man vill höra.

4) Åker buss från norrtälje till Stockholm. Ja, det var ett rent helvete. Innan bussen lämnar stationen så säger föraren i högtalarna: "resan mot sthlm tar ca 1h. Jag vill oxå passa på att meddela att fläktarna på bussen är urfunktion." Åhhhhh neeeeeeej, suckar en älder dam som sitter långt fram i bussen. Av hennes reaktion att döma tolkar jag det som att hon HÖRT vad bussföraren sa. Men ICKE. För inom kort börjar hon fara upp och ner som om hon hoppade grodhopp för att kontrollera fläkten ovanför hennes säte. "Den funkar ju inte!" säger damen till den som orkar lyssna i bussen. En herre på ett säte i närheten säger då till henne att de är trasiga. Åhhh neeeej, säger hon igen. Sen går det 5 minuter så är cirkusen igång igen.........."dom funkar ju inte!"

5) Var på ett möte med lite höjdare i veckan. Varpå den ene killen kläcker ur sig: "Jag var och såg Uffe Larssons revy. Det var det roligaste jag sett. Man börjar vänja sig vid att han är så smal nu"
Oh, vad jag var tvungen att bita mig i tungan för att inte börja prata om Gubbanorexia och att Uffe Larssons revy omöjligt kan vara det roligaste han sett. Och om det var det så måste han vara skadad.
Men jag sa inget.

Folk är ju idioter, och ibland får man bara svälja det.

Mina två vänner står i ett kök. Vän 1 håller på att hälla upp ett fat kräm med mjölk. Vän 2 ska oxå äta kräm.
Vän 2 går iväg för att slå upp en kopp kaffe och hämta ett fat.

Vän 1 häller då upp kräm i sitt fat, sedan mjölk ovanpå, som brukligt är.
Sedan ställer vän 1 in krämen i kylskåpet.

Vän 2 återkommer då med ett fat och ska hälla i kräm. Men hon ser inte krämen någonstans, varpå hon frågar:
-"Var har du gjort av krämen?"

Vän 1 tittar på henne med stor förvirring i blicken, håller upp sitt fat, tittar på det och på vän 2 och säger:
-"Men den är ju här. Under mjölken."

Ja herregud alltså.


 

Jag ska köpa en glass och en dosa snus i tobaksaffären här vod jobbet.
Då jag inte har några kontanter på mig så måste jag använda mitt kort.

Jag stegar in i affären, som i nästan alla mindre butiker i Stockholm så ägs den av en utlandsfödd.
JAg väljer min glass, magnum, tittar på butiksföreståndaren, han ser på mig och ler.
Jag ler tillbaka.
"Tar ni kort?" frågar jag och viftar med handen på nåt obestämt.
"Va?" säger han.
"Jo alltså, tar ni kort. Kan jag betala med kort." fortsätter jag, fortsatt leende och viftande med handen. JAg vet inte varför jag viftar med handen. Men det är väl för att understryka att jag vill, verkligen vill betala med kort.
"Jaja. Självfallet kompis. Du kan betala med kortet här." Säger han och ler ännu mer.

Men så bra, tänker jag. Då kanske jag ska handla en påse godis oxå. Så jag river åt mig en påse gott och blandat. Tar några stadiga kliv fram till disken.
Lägger fram min glass och mitt godis och ber samtidigt om en dosa snus.
Mannen räknar ihop allt och jag ska betala 67 kronor.
Jag tar upp plånboken ur bakfickan, tar fram mitt visa och räcker det mot mannen bakmo disken.

"Nej nej." Säger han. "Jag kan inte."
"Va" stöter jag ur mig. "Du sa ju....att man kunde...." säger jag och pekar med glassen mot mitt kort.
"Jo, men jag kan inte maskinen." Svarar han då och pekar på maskinen.

Folk är idioter.

Sitter på rådmansgatans T-banestation och ska åka hem. Jag är trött och slö och har därför satt mig på en bänk.
Sitter på liksom fel sida av perrongen, så jag ska inte på tåget som ruller in på stationen.
Men det ska 2 äldre damer. De har varit på museum om jag har uppfattat deras samtal rätt.
JA, jag är även en tjuvlyssnare.
Men ändå. Tåget stannar, dörrarna slås upp.
Damerna vaggar fram mot tåget, de pratar med varandra om nåt som jag inte hör, de kliver på tåget och det är då jag får bevittna ett fantastiskt skådespel.

Tant nr 1 svänger av till vänster när hon kliver på tåget.
Tant nr 2 svänger av till HÖGER när hon kliver på tåget.
Jag ser hur båda tanterna går ifrån varandra, båda pratar fortfarande.
Sen ungefär samtidigt märker de att de inte har sin vännina med sig. De snurrar sig omkring, men verkar inte se att den andre bara är några meter bort.
Båda tanterna får panik på varsitt håll och börjar småspringa till närmsta utgång, dock inte den som de gick in igenom.
Den ena tanten får boxa sig fram genom en skolklass, medan den andra bara kan skrida fram.
De stiger båda ut på perrongen ungefär samtidigt, ser helt förvirrade ut.
Dörrarna stängs bakom dom, tåget åker.

Ja herregud alltså.

Min kollega på kontoret hade fått ett nytt headset.
Ett trådlöst, så då kan man liksom vandra iväg från sjävla telefonen, men fortfarande prata.


Jag sitter i lunchrummet och äter glass. Ja, det är fullt upp och stressigt som fan på mitt jobb.
Men hur som helst så lallar hon in i lunchrummet med headsetet på huvet och säger:
"Kan du prata nu eller är du upptagen. Det är nån kille i telefonen."

Sen blev hon helt tyst, stirrade tomt och kom på att han hörde allt hon sa.

Glassen var god.

Har precis klämt mig in på tunnelbanan vid gullmarsplan.
Givetvis är det trångt som bara den innanför dörrarna, med några passivt aggresiva "Ursäkta" lyckas jag tränga mig in till "dragspelsdelen" av vagnen. Där får jag som vanligt stå helt själv, medan idioterna trängs precis framför dörrarna.
Kvinnan/tjejen som sitter närmast där jag står är inbegripen i ett samtal.
Innehållet i samtalet är helt av privat natur, inget som jag vill ha med att göra, men eftersom hon uppenbarligen är en total idiot och pratar högt så har jag inget val.

Hon hette Sandra, det fick jag veta eftersom hennes samtal bryts nästan 100 gånger på sträckan Gullmarsplan-T-centralen. Och hon svarar varenda gång det rings upp med ett käckt: "Ja, det är sandra häääär"

Så, vad säger Sandra då? VAd tycker hon om tillvaron?
Hon hånglade med 3 killar i helgen, hennes kompis Kickan kräktes utanför blue moon, vilkety gjorde att det var "riktigt jäääävla trögt" att få tag i en taxi.
Hennes ex Alexander dök oväntat upp på förfesten i Lördags, han hade tränat och var snyggare än hon kom ihåg. "Kändes kanske lite i byxan då, som att jag valt fel. Men Pierre är ju snygg."

Vem Pierre är fick jag aldrig reda på, möjligt kan han vara en av de 3 som hon hånglade med, kanske nån hon vill dejta. Eller så dejtar hon Pierre OCH hånglar med 3 personer.
Nåväl, fredagen var Blue Moon med Kickan kräkandes utanför, lördagen var då förfest hos Lena sen gick de på East. Där var det många killar som ville bjuda på dricka.
Hon hamnade på efterfest med champange i typ Fruängen. Åkte med nån hem(Pierre?), vaknade vid 10 igår och åkte hem, kräktes, köpte pizza, kollade på Teve. Pratade i telefon(nähä!) "jääävligt lääängeee" med Erika, som de tydligen tappat bort på East, men Erika hade fått hugg och dragit ut till Värmdö.

Sandra är fortfarande bakis, och det ska INTE bli kul att sitta i receptionen hela dagen.
Tyvärr säger hon inte vart hon jobbar. Annars kunde man ringt dit idag och bett henne förklara de saker som jag inte har riktigt klart för mig.

Vid T-centralen går hon av.
Jag har fått veta om hennes helg, undrar om hon tänkte sig att någon av hennes stackars reskamrater skulle lägga upp det på sin blogg. Tror inte det.

Folk är idioter.

Ibland kan jag ha en viss förståelse för folk som stannar precis när det gått ur en tunnelbanevagn. Trots att det är sjukt idiotiskt så finns det en del som verkar vara ständigt desorienterade och måste stanna varje gång de hamnar på nya ställen.

Men det som jag råkat ut för nu mer och mer är folk som stannar precis när det gått IN i en tunnelbanevagn.
Det är för fan helt sjukt!
Det blir en propp, man kommer inte in, och så bara står de där!!!
Idioter alltså.

Sen ska vi inte prata om de som VÄGRAR gå in i gångarna när det är fullt.
Man blir så less.

Var på besök hos några vänner som är nyblivna föräldrar.
Det var ju sådär.

Båda två sitter oavbrutet och stirrar på sitt barn.
Det är omöjligt att föra en konverastion.
Nu är det inte så att barnet är så litet att det är hjälplöst, det jollrar på, kryper omkring och har sig.
Men ändå.
Inte en sekund är blicken tagen från det lilla barnet.
Shit alltså vilken chock det barnet ska få när det typ ska börja på dagis, eller hamnar i ett sammanhang där inte alla stirrar på det.

Och sen, vafan. Bjud inte hem folk om ni bara ska sitta och stirra på barnet och sen så fort barnet antyder en gäspning så måste allt släckas och tystas och alla gäster ska lämna huset så fort och gärna så tyst som möjligt.
Sen ska dom båda två dadda runt och lägga barnet.
Så gästen(jag) tar på sin jacka och halsduk och går utan att någon ens säger hej då.
Det var nog sista gången jag gick hem till dom på ett par år.

En vän till mig har skaffat barn relativt nyligen.
Vi pratade häromdagen. Vi kan säga att barnet heter Martin.
Det gör det inte, men vi säger det.
Detta samtalet har jag förövrigt haft med flera nyblivna föräldrar i min bekantskapskrets. Nästan EXAKT likadant.
Here we go:

Jag: Hej!
Vän: Hej, det var länge sen.
Jag: Ja verkligen. Hur är läget?
Vän: Martin mår bra.
Jag: Jaha....men hur är läget.
Vän: Nä, men det är bra nu. Han har varit lite förkyld, men nu är han frisk.
(frågade jag hur barnet mådde? gjorde jag det, tänker jag förbrilt)
Jag: Jaha...ja, just det, det är ju sånna tider nu.
Vän: Ja, man har ju hört att barnen ska vara sjuka och Martin var ju sjuk precis, annars har han inte varit sjuk. Men nångång skulle det ju komma, tänker man. Så nu gjorde det. Jag och XX(sambo) har turats om att vara hemma. Det är ett slit nu när man är förälder. Men när Martin är så gullig då gör det inte. (talar ner i barnvagnen)visst gör det inte.-..nääää....deeeet göööööör ingeeeeet..dooodeeedooodeeedoooo.
Jag: Just det, ni har flyttat.
Vän: Ja Martin behövde ett eget rum.
Jag: Okej, gick det bra att flytta?
Vän: Martin hade lite svårt att vänja sig först. Men sen blev det bra.
Jag: Och ni har kommit i ordning?
Vän: Martins rum är klart.
(tystnad. Vännen har dessutom nästan inte tittat på mig en sekund under samtalet utan bara tittat ner i vagnen som att ungen skulle resa sig och kuta iväg)

Jag vet inte vad jag ska säga. Nog för att det är spännande att det har blivit barn och så. Men det är mer spänannde att prata med en vuxen än med ett barn, liksom genom ombud sådär.
Nästan lite läskigt. Tänker sen fråga om vännen ville komma med när vi skulle ut några och dricka öl på fredagen.

Jag: Okej, jaha....jo, det är ju....Men du kommer du på fredag?
Vän. XX kommer.
Jag: Jaha....men du kommer inte?
Vän: Nu måste jag gå Martin ska äta om 40 minuter. Hej då.

Vännen går. Jag fick inte svar på en enda fråga. Blir man debil när man får barn?

2 gymnasietjejer i tunnelbanan disskuterar ett prov de ska ha:

Tjej 1: Alltså jag fattar inte det här.
Tjej 2: Nä jag vet!!!
Tjej 1: Måste de har så sjukt svåra oooooord.
Tjej 2: JAG VET!!!!!
Tjej 1: Alltså, det här med utbud och efterfrågan!
Tjej 2: Jaaaaaaaa!
Tjej 1: Utbud fattar man ju liksom. Men efterfrågan. Va fan är det!?!
Tjej 2: Jaaaaag veeeeeeet!!

Ja herregud, är det vår framtid?

(Nåndag ska jag berätta för er om det totala vansinnet i spärrdjungel på Gullmarsplan på morgonen. Jag vet inte vem som ligger bakom det. Men människan är en uppenbar idiot.)

Att åka tåg är en prövning för en sån som jag. INte själva åkandet, men att behöva stå ut med en hel del idioter i trånga utrymmen är väl inget jag ligger och önskar mig på nätterna.
Idag var det den vanliga skörden av biljettfipplande trögbollar och placeringsfascister.
Vad är en placeringsfascist undrar ni. Jo det ska jag gladeligen tala om för er. Det är en person som MÅSTE sitta på plats 21 om det står det på biljetten även om hela vagnen är tom.

När jag åkte till Örebro imorse så var det jag och 5 till i hela vagnen.
Det fanns kanske 50 platser i den där vagnen. Tror ni att jag fick sitta själv?
Nej just det.
JAG som satt där först var tvungen att flytta mig för att slippa sitta inträngd. Men jag vill inte kasta allt för mycket skit på kvinnan som prompt skulle sitta bredvid mig. Jag kan vara likadan, för det är ju grymt jobbigt att behöva flytta runt.
Nej, jag skulle snarare vilja fråga bokarna på SJ om de gör sådär bara för at tjävlas?
Kan man inte sprida ut folk litegrann?
Ah well.

Priset för dagen går inte som jag trodde först till mannen som I VARJE paus på min föreläsning kom fram och pratade om ingenting. Istället går det till café biträdet som arbetade där jag skulle förröka hinna äta lite innan jag skulle åka hem.
Jag stormar in på cafét, frågar hur lång tid det tar att få en köttfärspaj, han svarar 7(sju) minuter. Jag stirrar lite tomt i luften och försöker beräkna hur mycket tid jag då ska få över till att äta.
När ska du åka, frågar han.
3 minuter över, svarar jag.
Men då hinner du. Säger han.
Okej, man ska ju lita på människorna. JAg beställer den där jävla köttfärspajen.
Tror ni jag fick den efter 7 minuter? det tog närmare 15(FEMTON), då hade jag ju redan velat bort 5 minuter innan jag bestämde mig. Så då hade jag ca 8 minuter på mig att äta.
Visst alla kan ju göra en felbedömning i tid, men grejjen var att han ägnade typ 5 minuter åt att få bort plasten från en gurka som han skar tre sneda skivor och la på tallriken.
När han hade gjort det, då var det som han kom på: Ja just fan, det ska ju vara en paj oxå.
Så då tog han tag i projektet att laga pajen.
Dvs, ta den från frysen och slänga in den i micron.

Men pajen var god. Lite för varm dock. Men god. 
Jag kan klaga på det mesta, men mat. Det gillar jag.

Mina grannar hade tapteserat trapphuset med lappar om att de skulle ställa till med kalas. Och att det kanske skulle väsnas och så.

Så kom dagen för festen och jag hörde inte ett ljud!!
Jag gör mer ljud själv en vardagkväll än vad dom gjorde en helgkväll när de hade fest. De var inte ens ute på balkongen och rökte!! Jag menar vafan......
Det var nästan så att jag hade lust att kliva över till dom och visa vart skåpet ska stå.
Nu gjorde jag inte det.

Man undrar ju om de inte kan festa, inte har några kompisar eller att allihoppa är idioter. Och med tanke på vilken blogg det här är så kan ni kanske lista ut svaret själva.

Nu är det säkert några som blir upprörda över att jag klagar på att jag INTE blev störd. Och ja, så är det. Har man en blogg där man ska klaga på alla idioter. Då ska man det.
Och om de nästa helg har en fest som låter, då kommer jag klaga på det med.

En som jag är omöjlig att göra nöjd!

Står och fånstirrar på de friterade risbollarna med fänkål.
Ska jag våga prova dom?
 Har kollat runt och det finns ingen skräpkorg. Så om det är äckligt vet jag inte hur jag ska bete mig.
Jag har beställt en Brie och salami macka, det får blir en snabblunch idag. Hinner liksom inte annat.

Jag är inte ensam i affären, det står två äldre damer på varsin sida om mig och försöker få expeditens uppmärksamhet genom att passivt aggresivt stirra på henne när hon gör iordning min macka.
Jag vet inte om hon märker det eller inte. Men gör hon det så är hon myckte bra på att ignorera folk.
TAnterna stampar lite granna, den ena av dom puttar mig åt sidan för att komma åt de friterade risbollarna, spännande att hon inte säger: "ursäkta mig" eller nåt liknade. Nej hon bara skjuter mig åt sidan.
Den andra tanten tittar med stora ögon på när hon tar en tugga av risbollen, som nog inte var så god, för tanten vänder sig om och ska kasta den.
Men som jag redan uppmärksammat så finns det ju ingenstans att slänga det. Nu stirrar hon ÄNNU mer på expediten.
Men hon är fortfarande vääääldigt upptagen med min smörgås.

Men då dyker det upp en exepdit till bakom disken. Han går fram till oss och frågar oss alla om vi har fått hjälp.
Jag svarar raskt att jag har fått hjälp och pekar lite diffust på en brietårta som står bredvid risbollarna. Tanterna stirrar på mig, sedan på varandra sen på expediten.
Sen händer det spännande, för ingen av dom tar initiativet. Expediten väntar på att någon ska tag i det hela och berätta vad dom vill ha. Men tanterna liksom väntar ut varandra, eller snarare så tror båda tanterna att det är den andra som ska få hjälp.
Så, inget händer.
Det blir tyst.
Båda tanterna stirrar på ostarna, jag stirrar på risbollarna och undrar om jag ska våga mig på en. Expediten stirrar på oss alla 3.

Tystnaden bryts av att min smörgås är klar. Jag tar den och går ut.

Och om inget annat hänt så står nog tanterna kvar.
Förresten så tog jag en risboll med mig på vägen ut. Den var äcklig så jag slängde den i närmaste soptunna. Tur att jag inte tog en när jag var där inne.

Producenterna på TV400 som tyckte att "Snyggast i Klassen" var ett program att satsa på.
Dom måste vara bland de mest IDIOTISKA människorn på denna jord,

Jag är häpen efter att ha bevittnat skiten.
Det är skräp, det är så ytligt och befästande av hur tjejer och killar ska vara.'

Jag tycker att alla som är inblandade kreativt i den produktionen ska skämmas.
Eller förklara vad man tänkte på.

Snälla låt oss nu tiga ihjäl eländet,. Titta inte, prata inte om det, låt det bara dö i tysthet. För det är inte värt mer.
Detta ärt första och sista gången jag kommer nämna det.

Jny out

Ja, då är den första veckan till ända med Idiotbloggen.
Tänkte att det då var på sin plats att utnämna veckans Idiot. Som förtjänar att stå i skamvrån i en månad(minst!).
Är ni beredda?
Då kör vi!

Pelle Johansson 82 år gammal, bor sedan en tid ensam i sin Lägenhet i Traneberg.
Hans fru bor på vårdhem i Nockeby, svårt sjuk i demens och Parkinson. Pelles lägenhet är 70 kvm, ligger lite undanskymd, det är bara en liten grusväg fram till porten med buskar omkring.
Pelle vill inte bo kvar, han vill flytta in på ett Äldrboende.
"Jag känner mig ensam det finns ingen att prata med. Det är så tyst här." säger han om sin lägenhet.
Han tycker även det känns otryggt, dels att vistas ute själv och dels det att han har hjärtproblem.

Han ansöker om en plats på ett äldreboende. Vilket inte borde vara något problem, tänker han.
Moderaterna som vann valet i Stockholm gick ju bla till val på  att "öka respekten för den enskildes önskan" när det gällde frågan om vart man vill bo när man är äldre.
Men ICKE.
Bromma stadsdelsnämd sa: NEJ.
Pelle överklagar till Kammarrätten och får rätt. Visst ska Pelle få bo med andra när han vill det ,istället för att vara helt ensam i sin lägenhet.

MEN DÅ bestämmer sig Brommastadsdelsnämd med ordförande Jan Tigerström (m) i spetsen att överklaga Pelles önskan om att få bo på Äldreboende.
Av underlig anledning så får Jan Tigerström och hans moderata vänner rätt.
Pelle får inte flytta till ett äldreboende.

Ensamhet och otrygghetskänslor är inte skäl nog.
"För att få flytta måste jag bli sjukare, det gör mig ledsen." Säger Pelle.

Så veckan Jubelpucko är således: JAN TIGERSTRÖM moderat ordförande i Brommastadsdelsnämnd, som inte kan låta Pelle få bo med andra ädre när Pelle uttrycklingen vill det.

Vi andra tackar, bockar och bugar för moderaternas skeva syn på valfrihet.
Tack tack.

(källa: stockholm city 7/3-07)

Veckans pest eller koler:
Få händerna körda i en mangel eller se Nanne Grönwalls krogshow 5 dagar i veckan i ett halvår.

En kvinna behöver få styr på sitt liv tänker hon.
Hon vill finna innre frid efter ett par turbulenta år. Vad kan då vara bättre än att börja på Yoga. LIte avslappning med band tillbaka till de där orangeklädda halv anorektiska munkarna som kutar omkring i bergen och tigger ris och leviterar!
Det är bra.
Hon börjar på sin yogakurs. Det är en mycket tillfredsställande känsla som infinner sig hos kvinnan.
Mot slutet av lektionen säger läraren att det är viktigt för balansen i kroppen att man ska dricka mycket vatten.
Bra tips. Tänker kvinnan. Bra tips.

Väl hemma igen börjar hon att sätta i sig vatten. Enorma mägnder vatten. Kvinnan drar på en och samma kväll i sig närmare 9(NIO) liter vatten.
Detta får en nog ganska oväntat effekt. Hennes hjärna svullnar upp av allt vatten, det blir som ett ödem. Kvinnan svimmar av. Hamnar i koma av trycket i hjärnan.

När hon vaknar upp igen så stämmer hon sin Yogalärare.
Han sa ju åt henne att dricka mycket vatten.

Sen att man faktiskt borde begripa att 9 liter vatten på en och samma kväll inte är så bra, det är en annan sak.

Som sagt: Folk är idioter.

Berättat för mig av en kompis.

Hon skulle ha utbildning med ett gäng elever på en skola. Hon kommer dit på morgonen och möts av en stressad och något förvirrad lärare.
Läraren frågar om hon behöver något för sin utbildning.

"Ja," Svara min vän. "Jag skulle behöva TV och video."
"Men oj!" utbrister läraren. "Men det finns ju inget sånt där TV-uttag här inne!Hur ska vi göra då! Det finna inga klassrum här på skolan som har TVuttag!"
"Nej, men vi ska inte titta på TV, jag ska bara använda videon."
"Jaha. Okej, men det är ju en annansak."
Läraren skrattar lite åt sitt eget stressutbrott om TV-uttaget.
"Men då går jag iväg och hämtar det"

Läraren försvinner iväg. Min kompis förbereder sig för dagen utbildning. Det knackar på dörren. Hon öppnar.
Utanför står läraren med en video i famnen.
Hon räcker fram den och säger:
"Sädär då. Här har du videon. Lycka till idag då."

Idag var jag en idiot.
Samtalet till en kund som jag skulle till lät såhär:

Jag: Okej, men hur tar jag mig till er?
Kunden: Hur åker du?
Jag: Kommunalt.
Kunden: Okej, men då tar du Blå linje mot akalla.
Jag: Okej.
Kunden: Så åker du till ändstationen.
Jag: Mmm, och vad heter den då?
         "tystnad"
Kunden: Ja, alltså....Akalla.

Lite idiot var det iaf.

För ett tag sedan kunde man välja mellan:

*Kattfärslimpa med Brun sas
 och
*Pitt i Panna.

Jag åt någon annanstans.

På många av de nya spärrarna i tunnelbanan så visas det om det ärok att använda spärren, eller om den bara är för passerande från andra hållet.
Detta sker med stora röda kryss, både ovanför spärren och på spärren.
Häromdagen såg jag en kvinna som stod nära två minuter och försökte komma igenom en rödspärr.
Givetvis talade hon i mobilen samtidigt.

Sitter på "Kina-Thai Gården" i hammarby sjöstad. Man kan ju börja med att undra varför restaurangen heter som den heter. Min starkaste gissning är att namnet "Kina-Thai Garden" var upptaget.
Och då tänkte väl dom att vafan gården eller garden...det spelar väl ingen roll.

Men jo, kära kinakrogs ägare. Det spelar roll. Det är en stor skillnad.
Nog om detta. Det är fantastiskt bra kinakrog som jag verkligen kan rekomendera. Ta ankan, den är supergod.

JAg sitter huroms och äter lunch, det är buffé, så man kan slabba i sig lita av allt. JAg har tagit ett bord nära kassan, sitter och läser aftonbladet när ett par kommer in. De ska oxå äta lunch.

Rutinen är så att man går fram till kassan, betsäller det man vill ha och sen frågar den trötta kinesättlingen bakom kassan vad man vill dricka.
Mannen i paret beställer först.
Han ska ha en buffé, frågan om drickat kommer, han svarar: Cola.
Kvinnan kommer fram. Beställer buffé, den obligatoriska frågan om drickat kommer. Då frågar hon:
"Ja, vad har ni?"
Kinaättlingen svarar: "Cola, mineralvatten, sprite, lättöl, mjölk."
"Då tar jag Fanta." säger kvinnan
Kinamannen stirrar på henne.
"Vi har ingen fanta."
"Näha" svara kvinnan och ser på riktigt förvånad ut. "Men vad har ni då?"
Kinamannen stirrar uttryckslöst på henne.
"Cola, mineralvatten, sprite, lättöl, mjölk." säger han för andra gången på mindre än 30 sekunder.
"Har ni jos?" frågar kvinnan som verkar sakna både hhjärna och öron.
"Nej." Svarar kinamannen
Då slår hon rekord i idioti när hon för 3:e gången återigen ställer frågan:
"Vad har ni då?"
Kinaättlingens tålamod har nu tagit slut. HAn ställer upp ett glas på disken, tittar på henne, pekar på vattenkaraffen som står bredvid och säger:
"Du dricker vatten. NÄSTA!"

Vad har vi lärt oss av den här lilla historien då?
Lyssna på svaret när du ställer en fråga är dagens sensmoral

Välkommna till min nya blogg förresten. Nu ska dom fram i ljuset alla idioterna runt om oss.