En söndag utan hjärna.
Jag satt på ett fik i söndags och stekte mig i solen. förbi mig kommer en tonåring släpandes.
Hon är brutalt sminkad, har mjukisbyxa, nånform av kinaskor delux, och så då den numera standadiserade stora väskan, som bärs med uppenbara svårigheter i armvecket.
Vid varannat steg ska det dessutom stannas och tittas i speglande yta, plutas med läpparna och sedan rufsa till håret lite.
Nåväl, denna uppenbarelse släpade sig förbi och pratade i mobilen.
-"Mäh var är du? Jag är här nu!....JA!!! Jag är här!!
Men var då var! Jag är där du sa....mäh...Du sa att jag skulle åka till Hammarby sjöstad, och det har jag gjort nu!"
Hon stannar upp, plutar med munnen in i skyltfönstret, rufsar till håret och utbrister sedan:
-"Men du sa att jag skulle åka till hammarby sjöstad och det har jag gjort nu. Var är du? Jag vet väl inte att det finns flera stationer!"
hejja vår framtid! Vi är dömda!
Hon är brutalt sminkad, har mjukisbyxa, nånform av kinaskor delux, och så då den numera standadiserade stora väskan, som bärs med uppenbara svårigheter i armvecket.
Vid varannat steg ska det dessutom stannas och tittas i speglande yta, plutas med läpparna och sedan rufsa till håret lite.
Nåväl, denna uppenbarelse släpade sig förbi och pratade i mobilen.
-"Mäh var är du? Jag är här nu!....JA!!! Jag är här!!
Men var då var! Jag är där du sa....mäh...Du sa att jag skulle åka till Hammarby sjöstad, och det har jag gjort nu!"
Hon stannar upp, plutar med munnen in i skyltfönstret, rufsar till håret och utbrister sedan:
-"Men du sa att jag skulle åka till hammarby sjöstad och det har jag gjort nu. Var är du? Jag vet väl inte att det finns flera stationer!"
hejja vår framtid! Vi är dömda!
Kommentarer
Trackback
